PISA: Internetanvändning bra för studierna

Hur mycket surf är lagom? En PISA-studie visar att de som surfar lagom presterar bäst i skolan. 31 procent av svenska 15-åringar tillbringar mer än fyra timmar online efter skolan och samma elevgrupp presterar sämst på PISA-testet. De elever som är mindre än två timmar online presterar också sämre. Bäst går det för de elever som är 2-4 timmar online per dag.

Det här är min reflektion över rapporten It-användning och elevresultat i PISA 2012 som bygger på OECD-rapporten Students, Computers and Learning.

Sammanfattningen i artikeln lyder så här:
  • Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av it är störst. Användningen för skolarbete har ökat både i skolan och i hemmet sedan 2009.
  • Det finns ett samband mellan hög it-användning och låga prestationer på PISA-provet.
  • Sverige har den största andelen extrema internetanvändare, definierat av OECD som elever som är på internet mer än sex timmar på fritiden på vardagar. I denna grupp utgör pojkar närmare 70 procent. De extrema internetanvändarna uppvisar överlag de lägsta resultaten, kommer oftare för sent, skolkar mer och rapporterar en lägre grad av välmående.

Bloggkommentarerna går på denna linje men försvarar datorns roll i skolan med bra argumentation som jag helt håller med om, exempelvis Per Kornhall eller Janna Scheéle eller Håkan Fleicher. Men de missar en viktig poäng i rapporten. Är det enbart dåligt att eleverna använder datorer och internet? Nej, det är det inte!

Det är riktigt att man kan dra dessa slutsatser ur materialet att det är dåligt med för mycket internetanvändande men man kan även dra slutsatsen att de som presterar bäst på testen i PISA är på internet 2-4 timmar per dag.

Skärmavbild 2015-11-06 kl. 00.04.59I diagrammet på sid 3 i rapporten finns ett stapeldiagram där det framgår att de som lyckas bäst i PISA ligger på ett medelhögt internetnyttjande. Vore inte det en viktigt slutsats att dra av undersökningen?

Använd datorerna lagom mycket! Detta är precis vad tankesatt står för. Datorspelande och internetanvändande har många positiva effekter. Problemen kommer med det extrema utnyttjandet. Lär vi eleverna att kontrollera sitt datoranvändande så bör skolresultaten bättras även för denna grupp.

Det är bra att använda datorn men det ska vara lagom mycket. Grupperna som är online upp till en timme respektive 1-2 timmar presterarar sämre än gruppen som använder internet 2-4 timmar efter skolan.

Och som det lyfts fram i rapporten är det inte bra att använda internet för mycket. Gruppen 4-6 timmar per dag samt gruppen mer än sex timmar per dag presetera sämre på PISA.

Hur stor är gruppen som spelar för mycket?

  • Några citat från sidan 3 i rapporten stämmer till eftertanke:
  • ”Av de svenska eleverna anger 31 procent att de är mer än fyra timmar på internet en vanlig veckodag utanför skoltid”.
  • ”Av pojkarna svarar 39 procent att de är online mer än fyra timmar utanför skoltid en vanlig veckodag”.
  • ”Av pojkarna svarar 59 procent att de spelar onlinespel varje eller nästan varje dag, medan endast sex procent av flickorna svarar att de gör det”.
  • ”Andelen extrema internetanvändare uppgår till 13 procent i Sverige, vilket är störst i hela OECD”.

Oavsett om man fokuserar på pojkarna, onlinespelen eller ser till helheten är det höga siffror. 31 procent av skoleleverna är mer än fyra timmar online efter skoltid och har mätbart sämre studieresultat än de elever som spenderar 2-4 timmar online. Genom att hjälpa den gruppen bör vi kunna höja svenska elevers resultat i framtida PISA-test. Förmodligen kan vi hjälpa dessa elever att få bättre betyg. Förhoppningsvis kan vi minska avhoppen från gymnasiet om vi lyckas nå dessa elever. Det finns naturligtvis många andra bakomliggande orsaker och faktorer som också måste beaktas men internetanvändningen är en viktig del. Det är därför vi nu tar in tankesatt.se i elevhälsoarbetet på vår skola.

Posted in Datorspelsberoende.

6 Comments

  1. Min ståndpunkt i artikeln du refererar är glasklar: datorn behövs mer än någonsin tidigare. Jag har svårt att se att man kan läsa ut att jag skulle tycka det är fel med elevdatorer. Har du ens läst den artikel du refererar till?

    Mvh
    Håkan Fleischer, författare till Digitalisering som lyfter skolan.

  2. Klart jag har läst din artikel men jag menar att du och många andra missade möjligheten att lyfta fram att PISA-studien faktiskt visar att det går bra för de elever som är online 2-4 timmar efter skolan.

    Anledningen till att jag länkade till din artikel var att jag tycker den är bra men jag måste uttryckt mig slarvigt om du tolkade det så.

  3. Om vi bara tittar på online spel som är en vanlig aktivitet bland svenska unga killar så har det genom åren kommit ett antal intressanta siffror. Forskare i USA har kommit fram till att en ung person i ett land med en hyfsat stark spelkultur (hit får vi räknas) kommer att ha spelat 10 000 timmar online spel innan de fyller 21 år. Grundskolans timplan motsvarar 6 785 timmar och gymnasieskolans garanterade undervisningstid är 2 180 timmar på högskoleförberedande program. Om man lägger ihop det totala antalet timmar i grundskolan och gymnasiet får man 8 965 h.

    Om man summerar hur mycket tid som alla spelare har lagt på World of Warcraft så hamnar vi på 5,93 miljoner år. Bara tiden som har spenderats för att lösa problemen i Azerorth som världen i World of Warcraft heter är så omfattande att vi får jämföra med mänsklighetens utveckling. Activision har släppt siffror för Call of Duty: Black ops som visar att det spelet har spelades 600 miljoner timmar första månaden. Så hur stor är den mängden egentligen ur ett globalt perspektiv? Vi har ca 1 biljon timmar fri tid i den utvecklade delen av världen. Att titta på tv omfattar bara i Nordamerika 200 miljarder timmar per år. Varje helg ses det ca 100 miljoner timmar reklam bara i USA. Hela Wikipedia beräknas av forskare i USA ha tagit ca 100 miljoner timmar att skapa. Detta innebär inte att alla kommer lämna tv för att editera Wikipedia. Men det innebär att även en liten förändring i folks vanor idag på fritiden kan få omfattande konsekvenser och betydelse för det samhälle vi lever i idag. Jag tror ovanstående siffror bör fungera som en väckarklocka. En väckarklocka var det definitivt för mig. Något som fick mig att fundera över vilka enorma förändringar vi faktiskt står mitt uppe idag, men också hur mycket vi faktiskt kan och skulle kunna åstadkomma. Fredrik

  4. På vår skolas teknikprogram har vi elever som blivit synnerligen duktiga på programmering, CAD, Photoshop, elektronok eller något annat. Tyvärr är de i minoritet. Många elever gör inte alls något kreativitet, tekniskt eller fortbildande på fritiden. jag brukar säga till dem att om man lägger tio tusen timmar på något blir man expert inom det området. Och att de har den möjligheten om de använder sin fritid till att hitta sin passion och följa den. Jag tycker inte det är fel om man lägger mycket tid på att bemästra ett datorspel. Det finns mycket positivt med det och man utvecklar många kompetenser. Det är helt OK så länge det inte sker på bekostnad av studier, motion, sömn och socialt umgänge. Möjligen är det sorgligt att så många ägnar sig åt datorspelen. Det blir lite ensidigt. Jag försöker visa på alternativ och väcka intresse hos eleverna genom att ha med så mycket spännande ny teknik som möjligt i Teknik 1-kursen bland annat.

  5. Pingback: Flashback | tankesatt

  6. Pingback: Bättre engelska men resten? | tankesatt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *